Att vara sjukskrivning på grund av utmattning- och stressymptom har ökat under 2000 talet. Enligt Försäkringskassan statistik i april 2019 hade över 36.000 personer den sjukskrivningsdiagnosen. Närmare 80% var kvinnor.
Under det sista åren har de kommit fram mycket forskning kring grön rehabilitering. Nedan finns lite som Skogsstyrelsen sammanställd. Samt referensmaterial för dig som vill läsa mer.
Skog och hälsan
Hur skog och hälsa hänger ihop kan vara svårt att förklara. Numera finns en hel del forskning om detta samband. Den berättar om hur skog och natur i städer och på landsbygd kan spela roll för framför allt folkhälsan.
Känslan för naturen och ha nära tillgång till skog och natur närhelst man behöver spelar stor roll för upplevelsen av livskvalitet, välbefinnande och hälsa. Inte minst när man ska välja bostad.
Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom och svaghet, enligt Världshälsoorganisationen (WHO).
Det finns många hälsoteorier och exempel som ofta refereras till är att hälsa handlar om att stärka positiva hälsoresurser, hur man behåller hälsa genom att förstå sitt sammanhang. Det kan också handla om att samla hälsoresurser i livet och som handlar om lekande, lärande, vårdande om andra och något att tro på.
Ströva i skog och mark för ökat välbefinnande
I undersökningar sägs att människor ofta är ute i skog och mark på sin fritid. Forskningen har visat att det är hälsosamt att vara ute i skog och mark – både för våra sinnen och vår fysik. Det går till och med att få fysisk aktivitet utskrivet på recept (förkortas Far som står för individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet).
En förklaring är att samhället förändrats på ett sätt som gör att vi sitter still mycket mer, hanterar mycket information och bor och vistas i miljöer som ställer höga krav på ständig uppmärksamhet. Utöver det finns många andra krav i olika sammanhang att hantera som man inte alltid själv råder över. Allt detta påverkar hur vi mår och vilka möjligheter vi har att behålla vår hälsa.
Att ströva i skog och mark ensam eller tillsammans med andra ökar känslan av välbefinnande. Vad som händer när vi går i en välbekant och omtyckt naturmiljö eller skog är att kroppen får utlopp för sitt rörelsebehov. Känslan inombords brukar bli lugnare, man hör sina tankar och upplever sina sinnen. Detta bidrar till att man känner en helhet, att man tillhör sig själv, dem man har sällskap med eller till och med som en del i ett större sammanhang.
När människor möter skog och natur är det mycket som händer inombords. Visserligen olika för olika människor men det handlar alltid om en naturmiljö man lärt sig tycka om sedan tidigare, olika typer av rörelse eller aktiviteter och att ett inre liv tycks vakna. Man känner sig glad och fri och att det är lätt och roligt att umgås både med varandra och med naturmiljön/skogen.
Skogsbada:
https://modernpsykologi.se/2018/08/15/skogsbada/
Forskning om skog och hälsa
När hälsa kommer på tal i relation till naturmiljöer refereras bland annat till sambanden mellan psykologisk trötthet och reparerande gröna miljöer. När människor i allt högre grad använder en riktad uppmärksamhet och koncentration som tar mycket kraft och energi utan återhämtning kan konsekvensen bli utmattning.
Skog och natur kan råda bot och ge kraft och energi genom en variationsrik miljö med slingrande men kravlösa linjer som väcker fascination. Det kan räcka med att se träd och grönska genom ett fönster för att få positiva känslor.
Man ser även gynnsamma effekter vid rehabilitering efter sjukdomar och svåra skador. Detta har testats bland annat vid sjukhus. En studie i England visar på tydliga samband mellan högre hälsa hos personer som exponeras för gröna miljöer i sin boendeomgivning än de som inte gör det.
Två forskare, Grahn och Stigsdotter, visar i en enkätstudie i södra Sverige att tillgången till gröna miljöer i form av trädgårdar, parker och skogar sänkte stressen hos människor. Finns det sådana miljöer söker sig människor ut. De sammanfattar forskningen från olika håll med att:
- Utevistelse medför aktivitet vilket påverkar motståndskraften mot stress
- Naturligt dagsljus påverkar hormonnivåer och den biologiska klockan vilka i sin tur påverkar stress
- Att sinnena, syn, hörsel, smak, lukt och känsel, stimuleras sänker mängden stresshormon
- Estetiska upplevelser, konst-, kultur- och skönhetsupplevelser påverkar upplevelsen av stress positivt
- Senast uppdaterad: 2017-10-03 Skogsstyrelsenshemsida (Källa)
- https://www.skogsstyrelsen.se/mer-om-skog/manniskan-och-skog/skog-och-halsa/
För dig som vill läsa mer har vi lagt upp lite förslag olika lästips.
Ref litteratur kring skog och hälsa
Antonovsky, A (1991) Hälsans mysterium. Natur och Kultur.
Eriksson, K (1989) Hälsans idé. 2:a upplagan, Nordstedts Förlag. Stockholm.
Kaplan&Kaplan (1989), The Experience of nature: A psychological perspective. Camebridge University Press. NY
Kellert, Stephen, R &Wilson, Edward, O (eds.) (1993) The Biophilia Hypothesis. Island Press/Shearwater Books, Washington D.C./Covelo, California.
Ulrich, R S (1984) View Trough a Window May Influence Recovery from Surgery Science, Vol. 224.
Richard Mitchell, Frank Popham (2008)Effect of exposure to natural environment on health inequalities: an observational population study. Lancet 2008; 372: 1655–60 Grahn och Stigsdotter 2003
Vetenskapliga publikationer
Dolling A, Nilsson H, Lundell Y. 2017. Stress recovery in forest or handicraft environments – An intervention study. Urban Forestry & Urban Greening 27:162-172.
Stoltz J, Lundell Y, Skärbäck E, Annerstedt van den Bosch, M, Grahn P, Nordström E-M, Dolling A. 2016. Planning for restorative forests: describing stress-reducing qualities of forest stands using available forest stand data. European Journal of Forest Research 135:803–813. DOI:10.1007/s10342-016-0974-7
Nordström E-M, Dolling A, Skärbäck E, Stoltz J, Annerstedt van den Bosch M, Grahn P, Lundell Y. 2015. Forests for wood production and stress recovery – trade-offs in long-term forest management planning. European Journal of Forest Research 134:755-767. 10.1007/s10342-015-0887-x
Sonntag-Öström E, Stenlund T, Nordin M, Lundell Y, Ahlgren C, Fjellman-Wiklund A, Slunga-Järvholm, L, Dolling A. 2015. ”Nature’s effect on my mind.” – Patients’ qualitative experiences of a forest-based rehabilitation programme. Urban Forestry & Urban Greening 14(3): 607-614.
Sonntag-Öström E, Nordin M, Dolling A, Lundell Y, Nilsson L, Slunga Järvholm L. 2015. Can rehabilitation in boreal forests help recovery from exhaustion disorder? – The randomised clinical trial ForRest. Scandinavian Journal of Forest Research. 30:8, 732-748. DOI:10.1080/02827581.2015.1046482.
Sonntag-Öström E. 2014. Forest for Rest. Recovery from exhaustion disorder. Umeå University Medical Dissertations, New Series No 1667. (Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin, enheten för yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet) ISBN 978-91-7601-083-9, ISSN 0346-6612.
Sonntag-Öström E, Nordin M, Lundell Y, Dolling A, Wiklund U, Karlsson M, Carlberg B, Slunga Järvholm L. 2014. Restorative effects of visits to urban and forest environments in patients with exhaustion disorder. Urban Forestry & Urban Greening. 13: 344-354. dx.doi.org/10.1016/j.ufug.2013.12.007
Sonntag-Öström E, Nordin, M, Slunga Järvholm L, Lundell Y, Brännström R, Dolling A. 2011. Can the boreal forest be used for rehabilitation and recovery from stress-related exhaustion? A pilot study. Scandinavian Journal of Forest Research 26: 245-256. doi: 10.1080/02827581.2011.558521
Populärvetenskapliga publikationer
Pitkänen K, Gentin S, Dolling A, Pálsdóttir AM, Præstholm S, Figari H, Chondromatidou AM, Riki A. 2018. Nature based integration. A solution for immigrant integration in Nordic countries.
Gentin S, Chondromatidou, AM, Pitkänen K, Dolling A, Prästholm S, Palsdottir AM 2018. Defining nature-based integration. Perspectives and practices from the Nordic countries. Reports of the Finnish environment institute 16.
Lundell Y, Dolling A, Nordström E-M, Skärbäck E, Stoltz J, Annerstedt van den Bosch M, Grahn P. 2015. Rehabiliteringsskog och virkesproduktion – Går de att kombinera? Fakta Skog, nr 6
Lundell Y och Dolling A. 2010. Kan skogsmiljöer användas vid rehabilitering av människor med utmattningssyndrom? Fakta Skog nr 13
Examensarbeten
Köppler S. 2017. Skogen som integrationsarena – kopplingen mellan svensk skogsnäring och integration. Examensarbete, SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel nr 2017:3
Lindén H. 2014. Förvaltning och skogsskötsel av ett tätortsnära naturreservat – En fallstudie om Lugnets naturreservat i Falun. Examensarbete, SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel nr 2014:3
Olofsson M. 2014. Utomhuspedagogik i skogen för barn. Skötsel och informationsförslag för Stadsliden, en stadsskog i Umeå. Examensarbete, SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel nr 2014:1
Jönsson H. 2013. Kan vistelse i skogs- eller hantverksmiljö sänka stressade personers stressnivå? En jämförande studie. Examensarbete, SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel, nr 2013:3
Lundberg J. 2011. Var finns rehabiliteringsskogen? Hur preferens och upplevelse av skogsmiljö kan användas för att återfinna rehabiliteringsskogen på landskapsnivå. Examensarbete, SLU, institutionen för skogsekologi och skötsel, nr 2001:5
Övrig publicering
Dolling A och Nordström E-M. 2016. Skogens ekosystemtjänster. En ännu högre grad av förvirring? KSLA Nytt & Noterat 2:2016. Dolling A och Stenborg Blom C.2015. Mångfald i skogen. pp. 26-27. I Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift 2.